En arkeolog i familjen

Det är lerdamm på hela köksbordet. Benbitar börjar synas...

Spänningen höjs några snäpp. Ett mer ihärdigt sågande och borstande sätter fart. Ögonen blinkar knappt. Kroppen sitter stilla, bortsett från armarna.

Dammet sprider sig. Först finns det bara på händerna. Sedan i ansiktet, på förklädet och på kläderna under. Även lite på golvet. Och senare förmodligen på lampknappar, dörrkarmar och handtag (på väg till handfatet).

Jo, J är en riktigt proffsig arkeolog. Hon har hittat benbitar i en lerbit. Lerbiten följde med Kalle Anka-tidningen och benbitarna är utav plast. Men ändå...

Min dotter är en arkeolog!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0