011 - Hiss&diss barndomen

Hiss & Diss - Händelser från barndomen

HISS:
  • De många stunder jag och mamma satt i våra djupa långa samtal
  • Alla lekar med syskon, moster, kompisar och släktingar. Underbara minnen väller fram! Att leka när man är barn är precis lika viktigt som att andas och att äta.
  • Mina fina, trygga släktingar, som var sådär lagom stabila vuxna. Ett stort plus var att de hade lika nära till skratt som jag och lyssnade till en på allvar när man pratade. Detta blev konstigt när man tog sig längre och längre ut i verkligheten eftersom att jag då insåg att alla vuxna inte var sådana, som mina vuxna. Men jag är glad att jag är en av de förunnade.
  • Min bästa vän och våra stunder, min kära farmor.
  • När jag äntligen fick träffa min farfar.
 
DISS:
  • Att morfar dog alldeles för ung. Och trots att jag bara var 9 år kändes det som att jag hade känt honom i en evighet, min morfar. 
  • Att farmor dog när jag var 17 och att jag utöver det inte ens fick en sista stund med henne. Jag blir ledsen bara jag tänker på henne. Vi var så otroligt lika och jag älskade henne så otroligt mycket, det gör jag fortfarande.
  • Att jag var hela 9 år första gången och sedan träffade jag honom bara 2 gånger till. Han lever inte längre. Tänk efter ni vuxna innan ni blandar in barn i er osämja

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0