Att leva tillsammans

Måndagen den 15e november hade jag min allra första (och sista) uppskrivning. Torsdagen den 18 november körde jag upp, för första (och sista) gången. På torsdagen åkte jag hem från VV med en lapp, som förklarade mig som innehavare utav någonting väldigt speciellt!

Igår kom ett kort gjort utav plast till posten, som jag fick hämta ut. Och även om fotot på plastkortet inte riktigt var till min belåtenhet, har jag så nu ett...

KÖRKORT!

Bonniers krånglar på datorn. Det kommer upp felmeddelande när jag ska logga in. När jag istället ska logga in på körskolans elevcentral där det finns teorifrågor, står det att jag har fel lösenord. Och jag har alltid haft samma; det som jag blev tilldelad.

Not ment to be?

Fars dag - imorgon.

Jag(och barnen) har köpt paket åt alla pappor. Åt min och deras alltså :)

Nu: Mys i framför TV'n en liten stund, sen zZzZ

Idag har jag körlektion (det känns som att jag har de hela tiden?). Det börjar närma sig slutet nu. Inte mycket kvar inte.

PIRRIGT!

Idag, vid frukostbordet, satt J och pratade om lite allt möjligt. Sedan pratade hon helt plötsligt om is. Efter det började hon ljuda ordet: I-S. Sedan sade hon att is stavas I och S.

Jag blev super impad, för även om vi börjat läsa tillsammans och hon är SUPER-duktig på de flesta bokstäverna (och vet att ord bygger på bokstäver och meningar på ord) så visste jag inte att hon kunde dra parallellen till verkligheten. Och dessutom utan att någon frågat henne; bara plocka isär ett ord sådär utan vidare. Helt otroligt!

Så sade jag till henne, efter allt beröm: Men om du vet hur det stavas, så kan du ju skriva det. Om du vill förstås. Hon blev jätte entusiastisk när hon efter några sekunder kopplat hur jag menade: att läsa, skriva, prata hör ihop. Och så ljudade hon ordet igen och skrev det, helt själv. Duktiga tjej!

Efter det blev hon så glad så hon började prata om ost, ljudade O-S-T, räknade hur många bokstäver hon hörde, ljudade O-S-T igen medans hon skrev det. Och viola! OST, stod det på pappret. Jag blev lite paff. Och så glad. Mitt barn kan skriva!

Sedan ville hon skriva: JONAS ÄR EN BAJSKOTTE. Hon klarade det mesta själv. Först räknade hon hur många ord det var: fyra. Sen lysnade hon vilket ord som kom först: JONAS. Hur låter Jonas? J-Å? Aha oki: J-O-N-A-S, och så skrev hon det samtidigt. Så förklarade jag för henne att mellan varje ord behöver man ett mellanrum så att man ser att det är olika ord och tipsade henne att man till exempel kunde ha ett pekfinger emellan. Och så började hon ljuda ÄR: Ä-R, samtidigt som hon skrev det. Mellanrum. Så var det dags att ljuda EN: N? Eller nej: Ä-N? Lite klurigt att höra att det är ett E, men hon fixade det efter en hint. Aha, oki: E-N. Så var det då dags för BAJSKOTTE. Vi delade upp ordet på två för enkelhetens och förståelsens skull. Hon började alltså med att ljuda BAJS: B-A-J-S, som var ett ganska lätt och snabbskrivet ord (varför? ett roligt ord antar jag). Och så var det dags för det sista ordet som skulle sitta ihop med BAJS: KOTTE. Vi hjälptes åt att ljuda K-O-T-T-E. Hon tyckte O:et lät som ett Å, jag höll med men förklarade att det var ett O. Så skrev hon samtidigt som hon själv ljudade K-O-T-T-E.

Tillslut stod det: JONAS ÄR EN BAJSKOTTE. När hon var färdig var hon ivrig på att visa Jonas vad det stod. Då J och Jonas brukar skämta om bajs och båda två är i kiss-och-bajs åldern, var detta inte något som skrevs på allvar utan på skämt (för de som skulle kunna ha trott något annat). Han tyckte att hon var superduktig som skrivit en hel mening. Jag kan säga att hon lös som en sol!

Efter det ville hon skriva: MAMMA ÄR EN FJÄRIL. Det gick till på ungefär samma sätt. Ordet fjäril var svårt, då hon oftast uttalar det ungefär Fräril. Men vi ljudade tillsammans och hon hörde vilka bokstäver ordet innehöll.

Jag är så stolt! Jag skryter inte, jag bara berättar. Om mitt barn, som blivit stort. Igen..

Snart börjar hon skolan.. Hjälp!

I vår familj har vi en ganska ny tradition; att fira halloween.

I år var tredje året på rad som vi firade denna "högtid(?)". Det är lilla J som var med och skapade denna tradition och hon vill gärna att vi håller fast vid den. Redan när midsommarafton är över, brukar hon börja prata om halloween. Vad hon vill vara i år, hur vi ska fira och så vidare. Bör tilläggas är att vi firar hemma med gäster från närmsta familjen, pyntning, utklädning och middag med rolig knorr. Jag skulle inte kunna tänka mig att låta J gå runt på "trick or treat", så när jag pratar om att fira halloween menar jag ingenting sådant.

I år hade vi glömt bort halloween lagom till att det började närma sig. Så planeringen blev lite knepig. När det egentligen var Halloween, så var J nämligen hos sin pappa (hon klädde ut sig till skelett den dagen). Så vi gjorde som så att vi firada helgen därefter (nu i söndags). J var väldigt noga med att påtala att det inte var halloween, så om vi skulle fira fick vi lov att kalla det för halloween-dagen (precis som pirat-dagen). Helsmart tänkt, tycker jag.

Här ska ni få lite bilder:


Jag är en häxa. Men frågan är:
Hade jag verkligen behövt smink för att se ut som en? ;)


J får barn-teatersmink.
Hon är också häxa.


J är lika spexig som alltid och är världens finaste häxa.


J med sin mormor, som pyntats av J till att bli en häxa.
Det var jätte kul för barnen och mig att hon ville komma.


E var en zebra, men inte så engagerad i denna dag.
Hon tyckte mest att vi var tokiga och skrattade åt oss.


N var också en zebra och inte heller hon så engagerad.
Hon tyckte att vi var roliga, men föredrog att mysa.


Mormor kom också, vilket var jätte kul! Båda för mig och barnen.


Jonas var våran lilla kock. Yum!
Dessutom lekte han massor med de små, när de blev trötta på oss häxor.


En monster-teckning från mig till J.


En monster "klipp-klistra" från J till sin mormor.


E o N ritade. Här är N's teckning (E's kom inte med på bild).


Spindel


Fladdermus av mig


Fladdermus av J


Halloweenpumpa


Två monsterögon som kikar in på oss


Tre ögon till, som också de kikar

Pynt


Bordet, som J pyntat själv.


Dagens rätt (glömde ta kort medans vi åt):
Sladdriga maskar, avhuggna fingrar med naglar och lite blod att doppa i.
Sedan fanns även lite orange paprika som var skuren som en pumpa.


Efteråt bjöd vi på blodiga popcorn (syns inte på bilden men det är karamellfärg i).


När E o N lagt sig diskade min käre karl.


Och jag sminkade av J (och sen mig).

Hon lades, fick saga på stereon och somnade så gott så.

Jag följde mamma till bussen lite senare, sen mös jag och Jonas lite framför TV'n, efter det sov vi med.

Idag skrev jag min första tenta!

Nu känner jag mig lite mer oficiellt som en universitetsstuderande (som jag ju faktiskt är).
Det börjar väl helt enkelt att bli mer verkligt. Men inte förrän jag har avslutat min första kurs, kommer jag att känna mig helt och fullt som en universitetsstuderande (tror jag).

Vad har du gjort idag och vad ska du göra i helgen?

Ciao!

Bilden kommer från Din Sko's hemsida

Jag köpte sådana här till alla barnen. Jag brukar köpa sådana vinterskor som det är gummi längst ner och vattenavvisande "tyg" på benen. Men hon på affären sa att dessa höll sig varma ända ner i 30 minusgrader (förmodligen med strumpor och sockor i då, antar jag) och att de var jätte bra. Så jag tänkte: Äh, vi provar. För jag har kollat på sådana här år efter år och tagit de andra istället. Dom kostade samma lika också, vilket ju var ett plus.

De jag köpte till mig fanns visst inte på bild. Men de var både snygga och sköna. Jag är helnöjd!

Plugga. Ciao!

EDIT! De har redan "kängor". E o N har svarta och J har svarta med rosa små rosor på.

Idag ska vi iväg lite snabbt med barnen och handla skor. De har redan kängor som är fodrade men vi ska köpa rena vinter-lek-skor till alla tre.

När vi kommer tillbaka ska vi slänga ihop någon snabb lunch och så läggs de två små. Då ska jag sätta igång och läsa Deweys text (och förhoppningsvis någon mer). Jag hoppas på att kunna plugga så mycket som möjligt idag. Någon gång under dagen ska jag eventuellt träffa en kurskamrat också, för att ytterligare gå igenom tentan som är på fredag.

Till middag blir det röd falulåda, eller vad det nu hette. Mumma!

Ciao!