013 - Film

Denna bloggvecka handlar om film och dagens inlägg handlar besvarar frågan: Vilken är din favoritfilmgenre?
 
Utan tvekan något som har med komedi att göra, oavsett om det är ren komedi, romantisk komedi eller actionkomedi. Jag tyckte mycket om thriller och extremt otäcka filmer förut. Men utav någon underliggande anledning, får jag numer hemska obehagskänslor om det är för mycket död och blod. Jag har aldrig varit sådan förut, det blev så efter de två operationerna i våras. Jag kan heller knappt se mina barn blöda utan att må illa och få gummiben, vilket också är helt och hållet nytt. Jag kände inget speciellt, medvetet, efter operationerna. Utan jag fick helt enkelt erfara det första gången vi skulle se en thriller och första gången jag såg ett av barnen blöda, efter att jag opererat mig. Sedan dess har det hängt med, vilket känns konstigt eftersom att det inte är "jag" egentligen.
 
Men som sagt: Komedi
 

005

5 saker du vill göra under 2014

1. Vara ledig(!) från jobb och skola. Om det i praktiken går, samtidigt, återstår att se...
 
2. Åka till Boda Borg (eller annan kul aktivitet) med stora dottern och någon vän med barn. Kanske skulle Mia, min älskade och saknade vän, kunna passa som frivillig?
 
3. Rida! Det var fruktansvärt länge sedan och jag ser på min äldsta dotter varje lördag när hon rider på sin ridskola. Många gånger får jag ett sug efter att ha varit i stallet, men glädjen över att hon får vara där är större och det är just därför det är hon som är där.
 
4. Komma i form. Det är absolut inga fel på mina kilon, dock slutade jag träna i samma veva som jag blev sjuk och har inte tränat på ca ett år (förutom kondition då, och det utomhus). Detta har resulterat i att jag är svag som en "tjej", vilket innebär att jag måste be min karl om saker. Haha ja, att jag måste be honom är inte problemet, det är att jag blir begränsad. Jag kan till exempel inte få med mig alla matkassar in från bilen som förr när vi behovshandlat och jag orkar inte mycket alls i de allra flesta sammanhang. Jag orkar inte busa med barnen lika mycket, jag orkar inte bära ner en tung kruka, jag får mer ont i kroppen än vanligt. Har laddat upp med nytt årskort och inneträningsskor. Nu gäller det!
 
5. Odla tillräckligt med grönsaker för att helt klara oss på, åtminstone under (juni)juli-sep(okt). Sista tomatplantan i år vek hädan samtidigt som sista paprikaplantan; i december. Att de höll sig så länge var för att vi tagit in ett antal av plantorna. Sista tomaten kom i början av december och sista paprikan i slutet. Men de slutade att ge god avkastning i september ungefär. Jag är nöjd över årets odling då det var första året vi odlad på allvar, men inte i större skala än att det rymdes i två pallkragar och en del krukor på vår balkong. Nästa år har vi en bit jord hos mormor och morfar som motsvarar kanske sex pallkragar kan jag gissa. Där och på balkongen ska vi odla och stå i detta år!

004

Hiss & Diss - 2013

Dissen detta år är självklart cancern som visade sig finnas i mig i januari månad. Min födelsedagspresent var att få reda på att jag skulle opereras om två dagar. Och smärtan runt dessa två operationer, jag har aldrig upplevt något så djävulskt. Tänkt dig att ha ett snitt på halsen, som gör ont både i snitt, i muskulatur och där sköldkörteln suttit. Enda värkstillande jag hade var alvedon, vilket inte tycktes göra någon som helst skillnad. Jag hade även fruktansvärt ont i nacken på grund av spänning. Även komplikationerna efter dessa operationer får en rejäl diss och den förkylda hösten (aug-dec) som jag (men inte läkarna) tror beror på det jag varit med om i år.
 
Hissen som behövs för att göra detta mörka inlägg ljust, handlar om mina barn och deras absoluta favorit av aktiviteterna detta år: Astrid Lindgrens värld. Barnen fullkomligt svävade på moln, när vi kom fram och de insåg vad vi skulle göra denna dag. Tänk dig att vara ett litet barn och plötsligt få stiga in i sagornas värld. Att få krama sig fast runt benet på Pippi Långstrump, att få bli jagad av Madicken, att sitta i ring med Karlsson på taket, att få se Ronjas vårskrik utspela sig, att få gå runt och leka i denna sagomiljö och att dessutom få se på teater många gånger samma dag. Det var underbart för dem och det var underbart för mig att se på dem när de upplevde allt detta. All energi jag tappat under våren fylldes på igen och mer därtill. Mamma älskar er, mina små pluttar.

003

Länka till ett inlägg du skrivit från 2013 som du tycker borde läsas igen.

Ja, jag har inga roliga inlägg alls detta år känner jag. Detta bör väl ändå vara bland ett av de bättre. En slags pre-friskförklaring. Även om det är nästan fem år kvar till den riktiga.
 
http://attlevatillsammans.blogg.se/2013/september/friskforklarad.html

Bloggutmaning 365

Jag ramlade över en rolig utmaning på liie's blogg, som jag har bestämt mig för att anta! Utmaningen har ett tema för varje vecka och en fråga för varje dag, i 365 dagar. Jag tyckte att detta verkar ypperligt då full bloggtorka uppstått på min blogg sedan cancern i våras. Bloggen har under mina bloggperioder varit väldigt viktig för mig då jag luftat mina tankar och bollat med andra, om t ex tvillingföräldraskap, lärarutbildning, rutiner kring barn, ekologiska kläder och mycket annat. Visserligen blir det inte samma frihet med denna utmaning, men å andra sidan kan man blogga på sidan av. Om man hinner vill säga, jag hinner eller snarare orkar sällan blogga vilket har lett till denna torka. Men jag tänker sikta på tidig kväll som bloggtid, då jag oftast inte gör mycket alls efter undanröjning. Var gärna med och påminn om jag glömmer. Nu kör vi!

Friskförklarad

Jag "friskförklarades" typ från min cancer för någon vecka sedan. De hittade inget med andra ord. Dock kommer den riktiga friskförklaringen inte förrän efter 5 år, men detta duger så länge för mig! Det har verkligen varit ett konstigt år för mig detta. Ändå har jag jobbat och gått i skolan som vanligt o endast varit sjukskriven i samband med operationerna och behandling. Det är både bra och dåligt.
 
Dåligt för att jag inte riktigt hunnit med att "ha cancer", vilket kanske hade behövts för att gå vidare? Jag fattar fortfarande inte att det var jag, som operererades i våras. Och jag som fick ha i mig en mellandos med radiojod serverad i ett blyrör av fysikern. Det är sjukt att det är hänt och det känns aningen begravet i minnesbanken.
 
Bra även det därför att jag inte riktigt hunnit med att "ha cancer". Det behövdes just då att jag var stark. Om jag skulle bryta ihop nu eller längre fram så har jag "bara" det, och ingen cancer att tänka på samtidigt.
 
Har precis beställt ett par snygga solglasögon på ungcancer.se som ett avslut på min cancer. På ena skalmen står det fuck cancer och på andra står det ung cancer (om jag ej minns fel).
 
Som ett avslut på detta inlägg vill jag bara säga: fuck cancer
 

RSS 2.0