Soppa
Denna soppa gjordes på potatis, morot, korv, vatten, buljong och pytte lite redning (för rätt konsistens). J fick till större del välja innehållet själv. Personligen skulle jag kanske ha valt ett par ingredienser till. Men gott blev det iaf, som sagt.
Efter midagen gick jag och J ut på gården. Där var vi fram till kvällsmaten. Det första J gjorde var förstås att plinga på hos den nyinflyttade familjen, där hon funnit en vän. Mamman sa att hon skulle säga till flickan att J frågat efter henne.
Så medan J väntade passade hon på att gunga, åka rutchekana och fråga 511 gånger varför flickan aldrig kom. Sedan cyklade hon runt gården, runt huset, runt gården igen och upp mot dagmamman och tillbaka. Efter det lekte hon affär med mig, åkte rutchekana igen och till sist gungade vi tillsammans i samma gunga.
Den återkommande frågan var förstås vart flickan var och varför hon inte kom. Jag svarade att hon kanske var trött och inte orkade leka idag. Och så kan det förstås ha varit. Eller så kanske hon helt enkelt inte hade lust att gå ut och leka idag.
Så blev det till slut dags att gå in. Mindre kul tyckte förstås J, eftersom att flickan inte kommit. Men någon gång är det dags för kvällsmat, tyvärr.
Efter kvällsmaten gjordes J iordning utan minsta strul, vilket resulterade i att vi hade all tid i världen till att läsa. Så det gjorde vi, hon och jag. Sedan lyssnade hon på en saga på stereon och somnade någorlunda snabbt.
Nu ska jag slänga mig i duschen lite snabbt. Sedan räkna några tal, innan jag nannar kudde.
Natti!
F5
Det kommer en ny så småningom, jag lovar. Även om denna speglar mitt liv ganska bra. Hehe..
Sökande finner svar
Jag sökte nämligen till universitetet igår. Det blev en lång lista!
Men det gäller att ha backupplaner då jag insett att de linjer jag helst vill in på inte tar in så många som man kanske skulle kunna tro. Vi får se vad det blir.
Om jag utav någon konstig anledning inte skulle komma in på någon utav de linjer jag suktar efter kan jag alltid läsa lite extra gymnasiekurser i höst. Så som Matematik D, Fysik A+B, Kemi A, Naturkunskap B eller något liknande.
Jag ska göra färdigt matematiken(räknade senast igår) och skicka in mina betyg till studera.nu, så att ansökan blir fullständig. *pirripirr*
Synd bara att det tar så lång tid innan svaren dimper ner i brevlådan...
Saknad
Du kommer alltid att betyda mycket för mig
När jag ser någon som ser ut som du
Önskar jag att du vore här just nu
Du underbara, gulliga, snälla
Allt du har sagt ska alltid gälla
Tills jag tar mitt sista andetag
kommer jag kunna se dina ansiktsdrag
På min näthinna finns du alltid kvar
i spegelbilden utav mig ser jag dig klar
Utan dig vore jag absolut ingenting
Jag har fortfarande kvar min ring
Din ring är borta med dig
Inte kunde dem tänka på mig
Trots att det var jag som köpt den
kunde jag inte återfå den sen
Utan dig skulle jag inte finnas
Jag kommer dig alltid att minnas
Hur kunde du lämna mig?
Jag behöver ju dig..
Dikten skrev jag precis nyss. För er som "känner" mig, gissa vem jag skrivit den till..?
Jag avslöjar det senare idag eller imorgon.
1års fikande
Jonas bror, hans fru och deras två barn S och J(2) kom hem till oss på en liten fika. Min J var hemma och var överförtjust över att S äntligen kommit för att hälsa på. Dem kom överens så fort S stigit innanför dörren och sprang iväg till J's rum och lekte på en gång. J(2) ville till en början inte vara med och leka, men när han väl ville det fick han inte det därför att S och J lekte "tjejlekar". Efter lite prat med tjejerna fick han så äntligen vara med och alla tre hade väldigt roligt (för det mesta).
Någonstans där mitt i barnens lekande fikade vi bulle och kakor. Det var förstås jätte trevligt, även om jag inte alltid riktigt visste vad jag skulle säga och även snubblade på orden emellanåt. Vi träffas inte så ofta, så samtalen flyter inte helt och hållet automatiskt. Men sådant kommer såklart med tiden. Jag är lite som jag är, tyvärr.
Jag var ett blygt barn och som vuxen sitter det nog kvar lite. Även om det inte längre är tal om blyghet, utan svårigheter att prata med människor man inte känner 100 %, så kan det fortfarande sluta lite lustigt. En del märker inte alls att jag avviker från mängden, medans andra undrar vad jag babblar om.
Ja, huvudsaken är såklart att jag vet om det, "hehe".
Lördag
Jonas mamma & pappa, Jonas syster med man och deras barn M o L och Jonas farbror med fru och deras två barn A och R kom idag på fika. L som är lite äldre än de andra barnen hade även med sig en kompis
Min J var kvar till denna dag, trots att hon skulle ha åkt till sin pappa dagen innan. Så hon lekte lite med M och försökte nog även leka lite med A efter en stund (om jag inte minns fel). Men A känner inte J så bra (ännu) så han var nog lite blyg, iaf till en början.
Efter fikat och tårtan, vid slutet utav paketöppningen, fanns det nog inte ett enda barn som inte var på golvet och hjälpte till att öppna paket (vilket jag sade att dem fick). Då hade blygheten släppt för dem alla. Det var kul att se och jag ser fram emot att se alla barn lära känna varandra bättre.
Jag tycker att dagen var jätte trevlig. Och trots att jag även denna dag kände mig lite som i en bubbla tror jag inte att det märktes på samma sätt som dagen innan.
Söndag
Vi hade sagt till gästerna att de fick börja komma mellan 15-16. MEN jag hade glömt att ställa om min klocka så dagen blev helt plötsligt kortare. Jag fick nämligen reda på att det bara var tjugo minuter kvar till tre när jag skulle gå till affären.
Min pappa, min yngsta lillesyster Bella och min bror Krille dök upp vid tre. Jag personligen var då i affären för att handla banan till tårtan. Men Jonas var som tur var hemma och tog emot dem så gott han kunde, samtidigt som han lagade mat till tjejerna.
När jag kom hem började jag med tårtan på en gång och fick den färdig innan resten utav gästerna kom. När mamma, mormor o hennes man, moster o hennes fästman (o deras hund), gammelmormor och syster Nathalie kommit blev det så småningom fika. Efter det kom tårtan och sist men inte minst öppnades presenterna. Det var en trevlig dag och tjejerna var otroligt glada.
Summering:
En supertrevlig helg, dock med lite väl mycket fart och fläng. Men så är det när man bjuder på fika. Det är mycket förberedelser och en del efterarbete. Men det är det värt för att få alla samlade under ett och samma tak. Visserligen uppdelat på tre dagar.
Betyder det att vi behöver en bostad som är tre gånger så stor?
Fönstret och grävskopan
Bilden är använd i ett annat inlägg och är inte ny.
Så här stod tjejerna förut idag och tittade på när en grävskopa grävde, straxt utanför fönstret. Det var intressant i fem minuter åt gången. Men det var ändå helt otroligt hur länge dem stod där (sammanlagt) och tittade.
"Thiiiitttah" tillsammans med ett glädjetjut hördes om och om igen, medans de noga granskade vad som pågick. Allt är såklart intressant i denna ålder, men grävskopor och traktorer är intressant för barn i alla åldrar. Så hade J varit hemma, hade hon nog också stått och kollat.
När blev detta en bajsblogg?
Det positiva i det hela är att dem nu redan är duschade, vilket gör att jag slipper tänka på det ikväll. Även om själva bajsdetaljen i det hela inte var den trevligaste.
Senare idag kommer J och Jenny. J kommer för att stanna tills på torsdag om jag inte minns fel, Lars ska ligga ute med jobbet i gbg. Det ska bli skönt att ha henne hemma på en sådan vecka som hon egentligen inte ska vara här. Det innebär ledighet för hennes del och hon kan vara hemma och umgås med mamma sin. Vi får se vad man kan hitta på för skoj. Kanske, möjligtvis tar vi en promenad ner till min mormor en solig(?) dag.
På torsdag har jag förresten körlektion. Vi får se hur vi går tillväga för att lappa ihop det med hämtning/lämning utav J. Det kan bli ett himla knåp ibland. Denna körlektion, precis som den förra, ligger på en tid då Jonas jobbar. Så jag har ordnat det som så att mamma barnvaktar E och N. Jag har dock inte frågat om J ännu, så det måste jag göra alt. avboka lektionen. Det blir till att reda ut idag.
Jag berättar om helgens 1års fikande senare idag.
Nu måste jag dona lite här. Ciao!
Hur många laxar i en laxask?
Ja, om vi säger att laxasken är min blogg och laxarna är mina läsare.
Seså, kommentera nu så att nyfikna jag får veta!
Jag och min vän
Så sitter jag här, tillsammans med min vän. En väldigt trogen vän må jag säga. Vi håller ihop dag ut och dag in, oavsett väder och kläder. Jag känner mig hjälpt utav min vän. Jag känner också att min vän ger mig någonstans att stödja min hand. När jag är trött piggar vännen upp mig. Om det är kallt ger vännen mig värme. Jag känner mig oftast hjälpt av min vän. Närsomhelst jag vill ställer sig min vän bredvid mig, på bordet.
Vem är min vän? Kan ni gissa?
Ciao
Bä bä svarta get
Idag är jag hemskt trött. Vilket beror på att jag inte fått sova många timmar i natt. Huvudet känns tungt och ögonen svider och är torra. Förut hade jag kraftig pulserande huvudvärk och lite yrsel. Jag välkomnar sängen mer än någonsin och vet med mig att jag absolut kommer få sova bättre inatt, något annat vore konstigt.
Natti!
Bullar i ugnen!
Men då kanelbullar förstås. Hihi. Ciao!
Vaniljhorn
Igår bakade jag och J de "sockerfria" kakorna till E o N's fika i helgen. Nu blev det som så att det blev lite vaniljsocker i ändå. J var ganska bestämd med vad hon ville baka. Men jag känner att jag kan se genom fingrarna med dessa kakor. För det första är det inte rent socker, för det andra är det bar 2 tsk vaniljsocker på 40 kakor. Ingen mängd att tala om. Här är receptet iaf:
Vaniljhorn
Detta behövs till ca 40 st:
200g smör el margarin
2 tsk vaniljsocker
4 * dl vetemjöl
Ugn: 250
Gör så här:
Blanda allt till en deg. Rulla till finger tjocka rullar skär dem i ca 5 cm långa bitar och
lägg på en plåt vrid dem lite så de ser ut som en halv måne. Grädda i mitten av ugnen
tills de är "bakade". Lite gyllenbruna under. Det kan vara i ca 10-15 minuter.
Enjoy!
P.S. Jag har tänkt att doppa änden (på hälften utav kakorna) i mörk choklad för mer smak till de vuxna som ev tar utav dessa kakor. Men småflickorna får dem som de är D.S.
Sockerfritt
På lördag blir det fika för Jonas "släkt" och på söndag för min. Vi är lite många i min släkt, så vi skulle aldrig få plats med bådas i vår lägenhet. Lite smått tråkigt då dem inte träffats direkt mycket förutom på dopet. Men vi får ordna med lite mer sammankomster här framöver.
Nu ska jag leta fram något bra sockerfritt recept. Kom gärna med förslag om du vill!
Ciao!
Hittat i en gammal blogg
Jenny: Tid och rum spelar ingen roll, du bor inom mig och där står tiden still. Så känn dig inte stressad eller dum, vi tar det när vi båda hinner med :)
Trött
Nya tag imorgon. Natti!
Fråga får svar
tjoho, Har du något recept på hålbullarna? (:
Blev lite nyfiken på om du gör samma som jag brukar göra?
Kram! (:
A: "Hålkakor (Recept från samlingspärmen ICA-kurirens godaste 2, tryckt år 1976)
2½ liter (1 1/4 kg) rågmjöl
5 dl (300 g) vetemjöl
1-1 1/4 msk salt
100 g jäst
1 liter ljum mjölk
1 liter ljumt vatten
1 1/2 liter (900 g) rågsikt
Häll rågmjölet, vetemjölet och saltet i degbunken. Jästen läggs i ena sidan av bunken och löses upp med lite av degspadet. Häll resten av vätskan över mjölet. Arbeta ihop degen och tillsätt ungefär 2/3 av rågsikten. Resten utav rågsikten sparas till utbakningen. Täck över degen och låt jäsa 1/2 timme. Ta upp degen på bakbordet och arbeta den på nytt. Kavla ut degen och ta med mått ut hålkakor. Gör dem så stora att de ryms två och två på plåten. Nagga kakorna med gaffel eller speciell brödnagg och lägg dem på duk eller träbrädor. Sätt ugnen på 300 grader.
Då kakorna är jästa naggas de på nytt och placeras först på botten utav ugnen. Efter ett par minuter har dem fått färg och ytan blivit lite knottrig. Flytta då över kakorna till andra falsen nerifrån. Grädda tills kakorna fått färg, ca 10 min. Låt dem svalna under duk. Fortsätt att grädda nästa par. Baka ut alla kakor i snabb följd. Bakar man ut alla på en gång kan en del bli för jästa."
Jag kan varmt rekomendera dessa samlingspärmar! Jag har två stycken, men vet inte om det finns fler. Jag fick dessa två utav min gammelmormor. Hon sade sig inte behöva dem, eftersom att hon redan hade alla väsentliga recept i huvudet. Var man hittar receptpärmarna vet jag inte, men kommer du över dem: Tveka inte! Dessa recept blir aningen godare än de allra flesta nya (i valfri receptbok), tycker jag. Men smaken är som baken.
Förresten! Anonym; vem är du?
Ciao
Ny folkvisa
Jag kom på denna visa nyss men orkade inte hela visan ut. Någon som vill fylla på med en fortsättning och ett avslut? Melodin är från visan med stycket: munnen den ska skratta o vá glá.
Ibland känns det som att man städar i kraftig motvind, då kan det också kännas som att man vill ge upp för en liten stund. Men man vet samtidigt att om man slutar, så kommer allt att blåsa omkull. Och det mina vänner, är det inte värt. Tänk vad mycket jobb det blir efteråt.
Så när man känner såhär, tar man fram denna löjliga visa och när man trallat färdigt på den kan man inte låta bli att le en smula. Ooo så tar man nya tag!
Tjarå!
Hur mår jag?
Jo jag mår fint, men jag är väldigt trött på förmiddagarna (åtgärdar med kaffe). Tackar som frågar!
Idag blir det till att ta hand om/umgås med flickorna, städa och plugga i vanlig ordning. Och efter det; plugga ännu mer.
Imorgon hade jag tänkt att försöka hinna göra matematikprovet, innan jag ska till körskolan 13.10. Mamma är go och ställer upp med att barnvakta tjejerna under tiden.
Det som behöver ses över är möjligheten till att körskolan hämtar mig vid skolan. Jag har hört att dem kan det, att dem helt enkelt drar av upphämtning/avlämning på körtiden. Men jag är inte 100 % säker, varför jag behöver ringa dem idag.
På fredag kommer J hem från sin pappa igen. Äntligen! Tiden går otroligt långsamt när hon inte är hemma. Jag längtar efter att få dela denna helg med henne. Hoppas bara att hon inte börjar fråga med sina bedjande ögon om att få sova borta en natt, det nästförsta hon gör. Jag kan inte missunna henne att umgås med sin mormor ett dygn, men jag skulle gärna vilja att hon vill vara hemma hela veckan. Ash! Sötnosen.
Nu ska jag ringa ett företag som hyr ut förråd. För vi skulle verkligen behöva ett externt!
Ciao!
Hur säger man kokosnöt på teckenspråk?
Jo, det var som så att J fick en kokosnöt utav sin mormor. Men när jag skalat den åt henne var den inte intressant längre. Inte heller när jag rivit den ville hon smaka. Hon sade att jag kunde få den. Jag frågade några gånger och hon var bestämd med svaret.
Så den hamnade i kylen med hopp om att få ingå i någon maträtt. Igår blev det då äntligen kyckling med kokos- och curry-smak. Idén fick jag från min "morfar", som arbetat som kock en större del utav sitt liv (men inte längre). Oj så gott det blev!
Men så blev det lite kokos över, vilket vi inte riktigt visste vad vi skulle göra med. Jonas kom på en snille-idé och gjorde kokosbollar igår när jag var iväg och räknade matematik, vilket vi sedan åt när jag kom hem. Och det mina vänner, var en helt annan sak med färsk kokos. Gott, gotti, gott-gott!
Igår bakade vi även hålkakor(bröd för dem som inte vet). Receptet sade 12 st men det blev 14 st i slutänden. Även dessa blev riktigt goda. Småtjejerna gillade dem också. Vilket jag anser som ett ganska bra betyg.
Det som är så bra när man bakar bröd själv är att man kan välja bort alla sötningsmedel, vilket inte alltid går med köpebröd. Nu var det över en månad sedan som vi bakade bröd sist, så det var på tiden tyckte jag.
Jag räknar Matematik för fulla muggar. Varje dag sitter jag ner och försöker hinna med så mycket som möjligt. Nu har jag 50 tal kvar, förra veckan var det 110. Så det går snabbt! Jag hoppas på att hinna med ett prov denna vecka. Sedan är det bara 20 sidor och ett prov kvar och så har jag Matematik C på mitt betyg!
På onsdag har jag körlektion kl 13.10, i brist på andra tider. E o N ska stanna med mormor under tiden. Sist (min 3e lektion) körde jag fram till körskolan på vägen tillbaka (trafikerat, korsning och trafikljus innan). Denna gången skulle jag få starta därifrån. Det känns riktigt roligt. Det jag är nervös över är att jag har en ny körlärare, igen! Jag hade en ny förra gången också och halva lektionen gick åt till att vänja sig vid det. Men det går nog bra. Nu fattas bara det där handledarpappret som jag fortfarande inte fått från transportstyrelsen.
Vad finns mer att skriva? Jag och Jenny har bestämt oss för att ses i veckan och det hoppas jag att vi håller, för det är alltid lika skoj. Även om vi är bra trötta ibland och bara sitter o stirrar en stund så får vi ändå ut något utav det. Men oftast pratar vi på i en hiskelig fart och försöker hinna med att säga allt och inget. Det slutar med att vi är mitt uppe i ett samtal när den ena ska gå. Men så kan det vara, hehe.
Jo just det! I lördags var jag på öppet hus för teckenspråkstolkutbildningen. Jag lämnade in ansökan och betyg personligen. Nu fattas bara personbevis som jag tänkte komma in med personligen även det. Jag hoppas verkligen på att komma in där. Jag vill, vill, vill!
Nu ska jag hänga tvätt, igen. Ha en trevlig dag, det ska jag.
Ciao!
P.S. Överskriften var ingen fråga egentligen. Jag ville bara att ni skulle se hit *blink blink* D.S.
J, mammas älskling?
Ja, det är klart att hon är det! Men hon är mormors älskling också.
Igår när jag och J var på väg hem från min mammas moster (åkandes med mormor, tillsammans med mamma och min syster), frågade J viskandes: Åå mamma, kaaan jag inte få sova hos mormor..? Detta frågade hon ett par trafikljus innan vi var framme och skulle släppa av min mamma. Men du har inget ombyte och du har finkläder på dig.. Hennes ögon i det ögonblicket var obeskrivligt bedjande. Hm.. Ja, men.. Hur gör vi med kläder? Eller ja det ordnar sig. Fråga mormor i så fall. Snabbt, innan vi är framme! Blev mitt omformulerade svar. Hennes ögon lös upp och hon fullkomligt skrek ut frågan i bilen. Mamma kollade på henne och såg en aning förvånad ut. Fråga mamma, blev hennes leende svar. Varpå jag sade att J redan frågat mig och att det var därför J nu frågade henne. Det är klart att du får sova hos mig om du vill, svarade hon då J. Flickan min blev sprudlande glad och nästan slängde sig ur bilen när vi straxt efter stannade för att släppa av dem. Mitt mamma-hjärta värkte lite i förebyggande saknad. Jag försökte säga hejdå, hon svarade i all hast och hade bråttom iväg. Hem till sin kära mormor.
Det är tur att hon, på grund utav saknaden till mig, kommer slänga sig över mig och utdela en lång och varm kram när jag kommer för att hämta henne. Hur skulle jag annars klara mig? *hehe*
Min älskade Fia-Lotta!
Spring, sprang, sprung.
Det slutade dock med att jag varvade mellan springa, jogga och promenera raskt. Det var så skönt! Jag hade bättre kondis nu än innan jag slutade springa. Helt sjukt egentligen. Men det har nog mycket med vilja att göra. Och igår var jag nästan oförskämt avslappnad när jag joggade/sprang så det gick mer per automatik. Jag fick förstås se till att låna mormors dusch sen innan vi stack iväg, annars hade det varit synd om omgivningen.
Träningsvärken slapp jag förstås inte. Men vad ska man vänta sig efter att inte ha sprungit knappt alls sedan under första halvan utav tvillingarnas graviditet, då det inte ens var regelbundet längre. Haha!
Nu har jag definitivt något att se fram emot att göra sen när våren kommer. Jag hade nämligen tappat all lust för snöfri sikt, jag älskar vinter! Ja när det är vinter på riktigt alltså.
Nu hinns det inte skrivas mer. Ciao!
Ma C!
Ja, innan sista ansökningsdatumet till universitets-utbildningarna. Jag behöver visserligen inte Ma C till de utbildningar jag är mest intresserad utav att komma in på, men det kan vara "bra att ha" ändå.
Nu gäller det att plugga på! Eller ja, inte nu: Ikväll och alla andra kvällar.
Ciao!
Bildextra!
En mini-Jonas.
J saknade Jonas när han var iväg och hjälpte Daniel att flytta i Januari. Så hon klädde helt enkelt ut sig till honom.
Två små Nalle Puh.
Taget för någon månad sedan efter att småflickorna badat.
Fönstertittarna, når precis.
Småtjejerna står vid detta fönster varje dag. De tittar, vinkar och knackar lite så att förbigående ska kolla på dem. Det är tydligen jätte kul.
Busfrön hittar på bus.
Småtjejerna stoppar ner sina nappflaskor i J's sko och gurglar utav skratt samtidigt som dem ser sig omkring efter J. Om det börjas redan nu, var slutar det då? Hehe..
J gör fri väg.
J tycker om vintern och allt som hör till. Om jag ska skotta framför ingången vill hon absolut hjälpa till. Dock har man börjat märka en längtan till sommaren, då man bara behöver klänning när man går ut. Hon vill kunna bada utomhus igen. Men hon vill inte ha några mygg, för dem suger blod..
Småtjejer blir stora.
Tjejerna börjar närma sig den där dagen då de första stegen tas. Dem är otroligt stadiga med stöd. Jag och Jonas hoppas förstås att dem vill vänta lite till, åtminstone 2-4 v (även om vi längtar). Ju äldre tjejerna är när dem börjar gå, ju mer förståelse från deras sida = desto lättare för oss att hantera deras upptåg.
Kramkalas med J o E.
J älskar att mysa, pussas och kramas med sina småsystrar. Det är högsta vinst för henne när dem är på myshumör, vilket dem aldrig är om dem t ex är trötta (då kan de somna, fy skam *hehe*).
Mitt födelsedagsfika, det för släkten:
Bild 1: Tårtan blev lika god som den såg ut, jag blev otroligt nöjd även om det inte blev den allra vackraste.
Bild 2: En bild på födelsedagsbarnet är ett måste.
Bild 3: Jag fick en fin bukett blommor. Men även en krukblomma och lite andra presenter.
Bild 4: Min vackra karl... Det finns ingen bättre!
Bild 5: Kära mamma, hjälpte till med disken innan hon åkte. Tack!
Utav hänsyn till dem som kom på fikat, lägger jag inte ut bilder på dem.
Jag och darlingen:
Första bilden talar om hur trötta föräldrar kan vara, tillsammans. Den andra bilden är mysig och speglar på sätt och vis hur Jonas är min beskyddare. För mig är han prinsen i rustning på vit springare. Min darling..!
Ciao!
Upptagen med livet
Jag vet, det kan vara lite tråkigt för er när jag skriver så pass sällan. Det kan även jag tycka, då det faktiskt kan vara roligt att läsa om sitt liv i efterhand. Jag kan ibland undra: Vad hände där i mellan? när jag läser några texter från 2008. För allt kan man inte minnas kristallklart.
Men jag är upptagen med livet: Mina barn. Jag har två små 11-månaders och en 4-åring som kräver och behöver uppmärksamhet. Och vem är jag att strunta i dem bara för att få sitta här? Jag vill inte strunta i mina barn. Därför sitter jag här så pass sällan.
Sedan finns såklart ännu två faktorer:
Jag har en karl, som vill umgås med mig när han kommer hem från jobbet. Men han har ingenting emot att jag sätter mig här en liten stund och gör mitt (han vill ändå göra detsamma, hehe). Däremot brukar både han och jag föredra att vänta tills lugnet efter stormen. Man får inte så mycket ut utav att sitta här när alla barn är vakna, även om man är två vuxna hemma.
Jag har inte tid! Jag har verkligen inte tid just nu!
*Jag är mamma, vilket innebär att jag vårdar och umgås med mina barn. Det innebär även att jag städar efter dem både på dagen och efter att dem lagt sig.
*Jag är fästmö, vilket innebär att jag umgås med och vårdar relationen till min fästman. Det innebär även där att jag städar efter honom, men mest på kvällen när han lagt sig då han kanske missat att göra något.
*Jag är den som är föräldraledig, vilket innebär att jag tar hand om ganska mycket hushållsarbete och matlagning. Med tre barn och två vuxna blir det ganska mycket.
*Jag läser matematik C, vilket innebär att jag sitter ner VARJE dag(läs: kväll) och räknar tills jag känner att jag inte orkar/hinner mer.
*Jag håller på att ta körkort, vilket innebär att jag pluggar teori nästan varje dag (läs: kväll) och snart ska börja övningsköra på allvar (än har det bara blivit två ggr på körskola, pga att vi inte fått handledarpapprena).
Att jag även ska hinna komma ut, helst varje dag och kanske även helst mer än en gång om dagen, gör sitt. Jag tycker att det är viktigt med frisk luft. När J är hemma är man förstås ute på ett helt annat sätt, då hon leker i snön. Med småtjejerna blir det mest promenader med vagnen.
Om jag sätter mig vid datorn; kollar jag min mail, min blogg (kommentarer, statistik) och 4 andra bloggar. Sedan, om jag orkar/hinner skriver jag ett inlägg här och ev går in på FB för att inse att det var onödigt då ingen skriver. Sedan loggar jag ur allt och går härifrån, ut ur garderoben och tillbaka in i lägenheten: till livet.
De få gånger jag sitter längre beror det på att jag sitter och söker information om olika saker: Utvecklingsfaser, förkylningar eller andra saker jag undrar över.
Nu ska jag fixa och dona innan småtjejerna vaknar. J är hos pappa och kommer på fredag.
Ciao!
