016 - Film

Om du fick leva i en film, vilken väljer du?

I sådana fall blir jag nog vampyr och ansluter mig till familjen Cullen. Hahaha!

015 - Film

Vilken är din favoritskådespelare?

Utan tvekan Julia Roberts!

014 - Film

Ser du helst på film hemma eller på bio?

Jag ser allra helst på film hemma, i soffan, tillsammans med min karl och/eller mina barn, eller med goda vänner. Om jag över huvudtaget ska ta mig i kragen och släpa mig iväg till en biosalong så ska det vara en riktig storfilm, som utnyttjar biosalongens alla resurser på så vis att det gör filmen ännu bättre

013 - Film

Denna bloggvecka handlar om film och dagens inlägg handlar besvarar frågan: Vilken är din favoritfilmgenre?
 
Utan tvekan något som har med komedi att göra, oavsett om det är ren komedi, romantisk komedi eller actionkomedi. Jag tyckte mycket om thriller och extremt otäcka filmer förut. Men utav någon underliggande anledning, får jag numer hemska obehagskänslor om det är för mycket död och blod. Jag har aldrig varit sådan förut, det blev så efter de två operationerna i våras. Jag kan heller knappt se mina barn blöda utan att må illa och få gummiben, vilket också är helt och hållet nytt. Jag kände inget speciellt, medvetet, efter operationerna. Utan jag fick helt enkelt erfara det första gången vi skulle se en thriller och första gången jag såg ett av barnen blöda, efter att jag opererat mig. Sedan dess har det hängt med, vilket känns konstigt eftersom att det inte är "jag" egentligen.
 
Men som sagt: Komedi
 

012 - Barndomen

5 leksaker du tyckte extra mycket om som barn

Den här tycker jag är lite svår. Vet inte om det egentligen stämmer helt och hållet. Men jag försöker!
 
  1. Pyssel
  2. Penna och papper
  3. My little Pony
  4. Tamagotchi (stavning?)
  5. Bokmärken

011 - Hiss&diss barndomen

Hiss & Diss - Händelser från barndomen

HISS:
  • De många stunder jag och mamma satt i våra djupa långa samtal
  • Alla lekar med syskon, moster, kompisar och släktingar. Underbara minnen väller fram! Att leka när man är barn är precis lika viktigt som att andas och att äta.
  • Mina fina, trygga släktingar, som var sådär lagom stabila vuxna. Ett stort plus var att de hade lika nära till skratt som jag och lyssnade till en på allvar när man pratade. Detta blev konstigt när man tog sig längre och längre ut i verkligheten eftersom att jag då insåg att alla vuxna inte var sådana, som mina vuxna. Men jag är glad att jag är en av de förunnade.
  • Min bästa vän och våra stunder, min kära farmor.
  • När jag äntligen fick träffa min farfar.
 
DISS:
  • Att morfar dog alldeles för ung. Och trots att jag bara var 9 år kändes det som att jag hade känt honom i en evighet, min morfar. 
  • Att farmor dog när jag var 17 och att jag utöver det inte ens fick en sista stund med henne. Jag blir ledsen bara jag tänker på henne. Vi var så otroligt lika och jag älskade henne så otroligt mycket, det gör jag fortfarande.
  • Att jag var hela 9 år första gången och sedan träffade jag honom bara 2 gånger till. Han lever inte längre. Tänk efter ni vuxna innan ni blandar in barn i er osämja

010 - en barnlek

Tipsa om en lek du lekte som du tycker barn idag borde testa på också!

Jag tycker att barn idag skulle kunna prova på att leka ute, det är spänande och det finns något där som heter friskluft och röra sig ;)

009 - barndomen

Om du fick chansen att gå tillbaka till att vara barn igen, skulle du ta den?

Absolut! Jag skulle ta chansen om och om igen. Jag har haft en trivsam och oproblematisk barndom. Mina vänner var underbara och vi sprudlade av fantasi. Alla hyss jag, pernilla, johanna och bror gjorde när jag var i femårsåldern är guld värda i minnet. Alla lekar och killbacillskräcken i lågstadiet får mig att fnissa. Den harmoniska tiden i mellanstadiet som också innehöll mycket sport får mig att slappna av. Och tiden i högstadiet! Vi var så många som kom så väl överrens på skolan, och vi kunde prata om allt. Vi var både killar och tjejer i umgängeskretsen där.
 
Fast allra helst skulle jag vilja att mina barn blev små igen, små hjälplösa nyfödingar. Tiden går så fort när man har roligt!

008 - bardomen

Var det något du gillade som barn, som räknades höra till det andra könet?
Något jag minns starkast är att jag tyckte om att leka tillsammans med min bror; med hans turtle-gubbar. Men även andra av hans leksaker var roliga i mina ögon.

Jag tyckte om fotboll mycket under en period i lågstadiet. Jag var frälst i innebandy i mellan- och högstadiet. Jag hade "killkläder" när jag gick i nian.

Dock var jag inte särskilt låst vid vad som var killsaker och vad som var tjejsaker. Att begränsa sig vid påhittade normer är aldrig bra. Man ska leka med det man tycker om. Leksaker har inget kön, punkt!

007 - barndomen

Jag som barn
När jag var liten hade jag starka åsikter. Jag hade tur som hade en mamma som var villig att ta alla diskussioner med mig och faktiskt lyssna och acceptera min starka vilja. Dock betyder ju inte det att jag fick göra som jag ville. Ibland var mina argument riktigt vettiga och då kunde hon inte annat än hålla med. Ibland var jag bara trotsig och hade tokiga argument och då höll hon fast vid sin åsikt. Tänk vad hade jag gjort utan min mamma?

Hon hade en ängels tålamod med mig när jag var mellan 3 och 6 år. I dessa åldrar hade jag otroligt lätt för att sätta mig på tvären. En gång fick jag för mig att jag skulle vara kvar ute och satt i den kalla snön i 20min och vägrade röra en fena. Jag kommer ihåg att jag satt med armarna i kors och med putande surläpp och arga ögonbryn. Jag skrattar vid tanken. Och kanske var det så mamma tog sig igenom det hela, jag var bra tokig.

Resterande av barndomen var jag lättare att hantera, var oftast (absolut inte alltid) ett gott sällskap, medgörlig och sprudlande glad.

Jag tyckte om att pyssla (det gör jag ännu, blivande bildlärare som jag är). Jag kunde sitta tyst och stilla på mitt rum i flera timmar, och bara pyssla/måla/plocka för mig själv om jag kände för det. Kände jag inte för att vara själv så var jag pratglad som få, och kunde sitta och prata om allt mellan himmel och jord i flera timmar.

Jag älskar tanken av mig som barn. Jag tänker direkt på mina barn. De liknar mig mycket i sättet och med intressen, dock är de mycket mer medgörliga ;)

005

5 saker du vill göra under 2014

1. Vara ledig(!) från jobb och skola. Om det i praktiken går, samtidigt, återstår att se...
 
2. Åka till Boda Borg (eller annan kul aktivitet) med stora dottern och någon vän med barn. Kanske skulle Mia, min älskade och saknade vän, kunna passa som frivillig?
 
3. Rida! Det var fruktansvärt länge sedan och jag ser på min äldsta dotter varje lördag när hon rider på sin ridskola. Många gånger får jag ett sug efter att ha varit i stallet, men glädjen över att hon får vara där är större och det är just därför det är hon som är där.
 
4. Komma i form. Det är absolut inga fel på mina kilon, dock slutade jag träna i samma veva som jag blev sjuk och har inte tränat på ca ett år (förutom kondition då, och det utomhus). Detta har resulterat i att jag är svag som en "tjej", vilket innebär att jag måste be min karl om saker. Haha ja, att jag måste be honom är inte problemet, det är att jag blir begränsad. Jag kan till exempel inte få med mig alla matkassar in från bilen som förr när vi behovshandlat och jag orkar inte mycket alls i de allra flesta sammanhang. Jag orkar inte busa med barnen lika mycket, jag orkar inte bära ner en tung kruka, jag får mer ont i kroppen än vanligt. Har laddat upp med nytt årskort och inneträningsskor. Nu gäller det!
 
5. Odla tillräckligt med grönsaker för att helt klara oss på, åtminstone under (juni)juli-sep(okt). Sista tomatplantan i år vek hädan samtidigt som sista paprikaplantan; i december. Att de höll sig så länge var för att vi tagit in ett antal av plantorna. Sista tomaten kom i början av december och sista paprikan i slutet. Men de slutade att ge god avkastning i september ungefär. Jag är nöjd över årets odling då det var första året vi odlad på allvar, men inte i större skala än att det rymdes i två pallkragar och en del krukor på vår balkong. Nästa år har vi en bit jord hos mormor och morfar som motsvarar kanske sex pallkragar kan jag gissa. Där och på balkongen ska vi odla och stå i detta år!

004

Hiss & Diss - 2013

Dissen detta år är självklart cancern som visade sig finnas i mig i januari månad. Min födelsedagspresent var att få reda på att jag skulle opereras om två dagar. Och smärtan runt dessa två operationer, jag har aldrig upplevt något så djävulskt. Tänkt dig att ha ett snitt på halsen, som gör ont både i snitt, i muskulatur och där sköldkörteln suttit. Enda värkstillande jag hade var alvedon, vilket inte tycktes göra någon som helst skillnad. Jag hade även fruktansvärt ont i nacken på grund av spänning. Även komplikationerna efter dessa operationer får en rejäl diss och den förkylda hösten (aug-dec) som jag (men inte läkarna) tror beror på det jag varit med om i år.
 
Hissen som behövs för att göra detta mörka inlägg ljust, handlar om mina barn och deras absoluta favorit av aktiviteterna detta år: Astrid Lindgrens värld. Barnen fullkomligt svävade på moln, när vi kom fram och de insåg vad vi skulle göra denna dag. Tänk dig att vara ett litet barn och plötsligt få stiga in i sagornas värld. Att få krama sig fast runt benet på Pippi Långstrump, att få bli jagad av Madicken, att sitta i ring med Karlsson på taket, att få se Ronjas vårskrik utspela sig, att få gå runt och leka i denna sagomiljö och att dessutom få se på teater många gånger samma dag. Det var underbart för dem och det var underbart för mig att se på dem när de upplevde allt detta. All energi jag tappat under våren fylldes på igen och mer därtill. Mamma älskar er, mina små pluttar.

003

Länka till ett inlägg du skrivit från 2013 som du tycker borde läsas igen.

Ja, jag har inga roliga inlägg alls detta år känner jag. Detta bör väl ändå vara bland ett av de bättre. En slags pre-friskförklaring. Även om det är nästan fem år kvar till den riktiga.
 
http://attlevatillsammans.blogg.se/2013/september/friskforklarad.html

002

 Ser du ett nytt år som en chans att börja om eller är det bara som vilken tid på året som helst?
Jag känner mig lite kluven i denna fråga. När det nya året kommer är det dags att byta almanacka och nyårslöften har jag sällan. Men i år drog jag till med en hel lista som rör fortsatt sanering av kemikalier i hemmet.
Men jag ser nog egentligen inte det nya året som en chans att börja om utan snarare som en ursäkt att sätta upp nya mål här i live i sådant fall.

001

Hur tror du den här 365dagarsutmaningen kommer gå för dig?
Självklart blir jag lite osäker med tanke på min ojämna flöde under min tid som bloggare, men jag siktar faktiskt på att klara det och hoppas att jag gör det också. Glömmer jag så får ni bita mig i hälsenorna!

Bloggutmaning 365

Jag ramlade över en rolig utmaning på liie's blogg, som jag har bestämt mig för att anta! Utmaningen har ett tema för varje vecka och en fråga för varje dag, i 365 dagar. Jag tyckte att detta verkar ypperligt då full bloggtorka uppstått på min blogg sedan cancern i våras. Bloggen har under mina bloggperioder varit väldigt viktig för mig då jag luftat mina tankar och bollat med andra, om t ex tvillingföräldraskap, lärarutbildning, rutiner kring barn, ekologiska kläder och mycket annat. Visserligen blir det inte samma frihet med denna utmaning, men å andra sidan kan man blogga på sidan av. Om man hinner vill säga, jag hinner eller snarare orkar sällan blogga vilket har lett till denna torka. Men jag tänker sikta på tidig kväll som bloggtid, då jag oftast inte gör mycket alls efter undanröjning. Var gärna med och påminn om jag glömmer. Nu kör vi!

RSS 2.0