Att leva tillsammans

Dissen detta år är självklart cancern som visade sig finnas i mig i januari månad. Min födelsedagspresent var att få reda på att jag skulle opereras om två dagar. Och smärtan runt dessa två operationer, jag har aldrig upplevt något så djävulskt. Tänkt dig att ha ett snitt på halsen, som gör ont både i snitt, i muskulatur och där sköldkörteln suttit. Enda värkstillande jag hade var alvedon, vilket inte tycktes göra någon som helst skillnad. Jag hade även fruktansvärt ont i nacken på grund av spänning. Även komplikationerna efter dessa operationer får en rejäl diss och den förkylda hösten (aug-dec) som jag (men inte läkarna) tror beror på det jag varit med om i år.

 

Hissen som behövs för att göra detta mörka inlägg ljust, handlar om mina barn och deras absoluta favorit av aktiviteterna detta år: Astrid Lindgrens värld. Barnen fullkomligt svävade på moln, när vi kom fram och de insåg vad vi skulle göra denna dag. Tänk dig att vara ett litet barn och plötsligt få stiga in i sagornas värld. Att få krama sig fast runt benet på Pippi Långstrump, att få bli jagad av Madicken, att sitta i ring med Karlsson på taket, att få se Ronjas vårskrik utspela sig, att få gå runt och leka i denna sagomiljö och att dessutom få se på teater många gånger samma dag. Det var underbart för dem och det var underbart för mig att se på dem när de upplevde allt detta. All energi jag tappat under våren fylldes på igen och mer därtill. Mamma älskar er, mina små pluttar.