Att leva tillsammans

Jonas är min prins charming. När jag ser honom i ögonen slår mitt hjärta ett extra slag. Hans närvaro gör mig glad och jag längtar alltid lite extra om vi är ifrån varandra lite längre än vanligt. Han och barnen gör mitt liv fulländat.

 

Men så går man hemifrån, utan man och utan barn. Med en ring på fingret och lycklig över livets goda (familjen). Vad sker då? När man lyckligt strosar runt på affären, på en promenad eller någon annanstans där det finns människor? Jo man finner överallt de där sliskigt, grabbiga killarna som bara inte kan bete sig som folk. För det första undrar jag varför absolut ingen lägger minsta vikt vid att jag har en ring på fingret och varför mitt ointresse bara tycks vara triggande? Det är väl en sak om det handlade om att någon flirtade med en någon gång, det är ju bara att gå vidare. Men när killar kollar på en som att de äger en, upp ner upp och ner igen, med stopp på vissa delar och sedan nästan smackar för sig själva. Till er säger jag bara: jag är inte till salu! Och jag klär mig inte ens utmanande!

 

Vad ska man göra för att inte bli förföljd av (förhoppningsvis) ensamstående pappor med barn som försöker "make a move" på affären och följa en runt halva affären helhjärtat och på olika sätt försöker ta kontakt när man visar att man är totalt ointresserad redan från första stund? Vad ska man göra för att 20 åriga kassörer inte ska tycka att det är nervkittlande kul när man beställer korv med bröd och dessutom tycka att de är så kul att fråga: Vill du ha GROVT *lång paus, flin* eller vanligt? Utan att tillägga att det är korvbröd han talar om och dessutom börja "fnissa". Samtidigt som han tror att han ska få din blick och ditt gillande på köpet. Too much dude, youre just rude! Vidare vill jag veta varför killar ens är intresserad utav att försöka fånga en tjejs blick eller "ragga" när en tjej går med sin kille och ser levande och lycklig ut? Wath is the deal med alltihopa? It is to much och även om jag ej haft Jonas: it is to much! Fast jag tvivlar på att killar skulle bete sig så överdrivet mot någon som inte verkar ointresserad och upptagen? Förmodligen inte.

 

Ett tillägg till er killar. Sådana tillfällen som jag talar om får inte en kvinna att känna sig vacker, det får kvinnan att känna sig billig. Eftersom att jag dessutom sällan klär mig "utmanande" så känns det inte som att jag bör förväxlas med billig heller (ens om ja skulle klä mig utmanande!). Vill man få en kvinna att känna sig vacker så ska man lägga ner allt slisk i sitt prat eller tillvägagångssätt, se på kvinnan mindre ägande och absolut inte lika länge och kanske rentav säga: du är vacker. Om det bara stannade där skulle jag inte bry mig. Men allt det överdrivna ger mig the creeps!